Energiklassning av byggbodar kan bli verklighet
Mellan 50 000 och 60 000 byggbodar finns det idag i Sverige enligt branschens egen statistik. Ungefär hälften av dem ägs av fem stora boduthyrare, resten finns spridda hos en rad mindre aktörer. Problemet är bara att de sämsta bodarna kan ha en energiprestanda på cirka 380 kilowattimmar per kvadratmeter och år, visar flera studier. De nya bodarna som tillverkas i dag kommer ner i ungefär halva den energiprestandan.
I takt med att fokus ökar på hur energianvändningen ser ut i byggproduktionsfasen vill branschen driva på för att förverkliga ett system för energiklassning av byggbodarna, något som skulle vara användbart även i upphandlingar. Bland annat lagen om energikartläggning av stora företag har drivit på branschens egen önskan om att få bättre grepp om var i byggprocessen som energin går åt. En förstudie presenteras nu som ett delprojekt inom Lågan. Det är Peab, Lambertsson, Sveriges Byggindustrier, Cramo, JM, NCC och Skanska som står bakom arbetet.
– Olika uthyrare har idag sina egna klassificeringar. De använder sig av olika begrepp så som A-klass, lågenergibod, miljöbod med mera. Det blir naturligtvis svårt att jämföra bodar från olika leverantörer och ställa tydliga krav, säger Josep Termens, en av projektledarna inom förstudien.
Kartläggning av behoven
Ett trettiotal intervjuer har gjorts med bland annat bodtillverkare, uthyrare, byggherrar och entreprenörer för att kartlägga behoven.
– Högkonjunkturen har gjort att många av bodarna som är gamla och borde ha kasserats ändå finns kvar på marknaden, säger Josep Termens.
Enligt honom beräknas cirka 60 procent av bodarna ha den allra sämsta energiprestandan, vilket gör att svindlande 132 gigawattimmar per år skulle kunna sparas om just de bodarnas energiläckage kunde halveras. Det motsvarar hushållselen till cirka 50 000 mellanstora lägenheter, säger Josep Termens.
Energiklassning är inte enkelt
Att få till en energiklassning är inte så enkelt. För att uppnå en certifiering krävs att man enas om kriterierna, att det finns regler för revidering och någon som utför tekniska kontroller. Dessutom saknas i nuläget en huvudman som vill åta sig att förvalta systemet. Köparen måste även se att värdet av systemet är större än kostnaden för det.
– De stora byggföretagen har oftast riktlinjer för att använda bra bodar, annars är det ofta priset som avgör. Alla säger att de vill ha energieffektiva bodar, men det har hittills varit få som velat betala för det. Alla vi talat med är däremot positiva till att en energiklassning införs.
Men det handlar inte bara om att hitta ett system för klassning av enskilda bodar.
– Bodetableringarna är komplexa eftersom de växer och krymper allteftersom. Hur man lyckas med att täta mellan och under bodarna som sätts samman har väldigt stor betydelse för energiprestandan. Därför är det även viktigt att även få till en energiklassning av bodetableringar, säger Josep Termens.
Arbete pågår
Flera företag jobbar sedan flera år tillbaka med att försöka ta fram energieffektivare bodar.
– Några arbetar med en bättre isolering med fiberull och en skiva av PIR och FTX-aggregat istället för vanlig fläkt. Dessutom med behovsstyrd sänkning av temperaturen nattetid. Det utvecklas också olika metoder för att tätningen mellan enheterna ska bli mer energieffektiv. Torkskåpen kan bytas till sådana som mäter fukt. I testerna var dock yrkesarbetarna missnöjda eftersom deras kläder inte torkade lika snabbt. Det innebär att yrkesarbetarna behöver ha fler kläder att byta till eftersom till exempel handskar inte hinner torka under tiden som de är inne på rast.
– Det pågår också försök med luftvärmepump men eftersom utrymmena i bodarna är små och att det är mycket damm och partiklar på byggarbetsplatserna har det inte fungerat tillfredsställande.
Förstudien för energiklassningssystemet är klar men arbetsgruppen jobbar vidare med en projektansökan för att kunna fortsätta utvecklingsarbetet.
/Källa: Byggindustrin 2019-02-15/