Cementkrisen inte över
En cementkris kan tyckas torftig när människor dör i ett krig i vårt närområde. Och vid en jämförelse är det förstås så. Samtidigt ställer ett krig i närområdet krav på det egna landets samhällsskydd och beredskap, och för att till exempel bygga nya skyddsrum och fortifikationer krävs det betong.
– Det händer så mycket i världen just nu, men allt hänger samman, därför är det viktigt att hålla i gång cementfrågan, menar Catharina Elmsäter-Svärd.
Mycket som kräver betong
Förutsättningarna är att Cementa har ett tillfälligt tillstånd att bryta kalk i Slite som sträcker sig fram till årsskiftet. Anläggningen i Slite på Gotland står för 75 procent av all cement som används i Sverige. Förutom krig i närområdet finns det annat som talar för att behovet av cement kommer att öka framöver. Bland annat Trafikverkets nationella infrastrukturplan, som sträcker sig fram till 2033, och som omfattar stora satsningar på bland annat väg och järnväg. Regeringens vindkraftsatsningar till havs är ytterligare en satsning som nämns.
Ännu har ingen ny tillståndsansökan lämnats in av Cementa. Samtidigt har tre organisationer överklagat regeringens beslut om det nuvarande tillfälliga tillståndet. Malin Löfsjögård betonar att tillståndsprocesserna behöver ses över.
Uppdaterad konsekvensanalys
Under tisdagen lämnade Svensk Betong in en uppdaterad konsekvensanalys om cementkrisen.
– Cementkrisen inte är över. Regeringens beslut den 18 november 2021 att ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att under 2022 bryta ur kvarvarande kalksten utifrån det tidigare tillståndet ger bara en kort tidsfrist året ut. För att fortsatt klara betongförsörjningen utan att riskera byggstopp behövs en långsiktigt hållbar och tryggad cementförsörjning. Politiken behöver agera och ge ett tydligt besked om fortsatt kalkstensbrytning och cementtillverkning i Slite och Sverige säger Malin Löfsjögård och fortsätter:
– Det behövs genomgripande reformer av tillståndsprocesserna. Ökat fokus måste ges på nyttan av verksamheten för samhällsutveckling, klimatomställning, samhällsskydd och beredskap och inte bara säkerställa den lokala miljöpåverkan. Politiken måste också se över möjligheterna att klassa kalkstensbrytning och cementtillverkning som samhällsviktig funktion.
”Tillgången till cement stark begränsad”
Rapporten pekar också på allvarliga konsekvenser för klimatomställningen om satsningen på världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite inte blir av samt det förändrade säkerhetsläget i Europa.
– Tillgången till cement i Europa är starkt begränsad vilket gör det sannolikt att Sverige skulle bli beroende av utomeuropeisk cement från länder som Turkiet och Kina. Det krävs också en omfattande anpassning av dagens logistiksystem med hamnar, depåer, terminaler och lagringskapacitet. Till det ledtider för testning ökade ledtider för testning och provning för kvalitetssäkring av cement och betong.
cementbristen snabbt riskerar att leda till allvarliga konsekvenser:
• Byggstopp: Cementbristen slår mot all typ av byggande, och särskilt mot infrastrukturprojekt. Ingen cement ingen betong. Nödvändiga projekt viktiga för såväl samhällsutveckling som klimatomställning kommer att stoppas eller kraftigt försenas. De av regeringen aviserade satsningarna kommer inte att kunna genomföras enligt plan.
• Arbetslöshet: Varsel väntas inom bygg- och anläggningssektorn, cirka 175 000 personer påverkas direkt. Räknar man in effekterna för närliggande branscher påverkas 280 000 personer. Givet att varslen kommer beröra så många personer behöver dessa läggas minst 3 månader före, vilket innebär att vi står inför stora varsel redan efter semestrarna.
• Inbromsande ekonomi: Investeringsbortfallet till följd av cementbristen bedöms överstiga 20 mdkr per månad.
I gruvnäringen används cement bland annat till sprutbetong för att skapa säkra arbetsmiljöer i gruvorna. Utan cement och att kunna säkra arbetsmiljön kommer inte verksamheten kunna fortgå i samma omfattning, detta gäller framförallt gruvor under jord. Konsekvenserna kommer med andra ord kunna bli betydande för svensk gruvnäring, särskilt då det i dagsläget inte finns några hållbara lösningar på hur man ska få tillgång till cement från andra leverantörer. Om en lösning inte nås förväntas allvarliga konsekvenser såväl i form av minskad produktion, som uppsägningar både direkt i verksamheten och i underleverantörsleden.
Källa: Byggvärlden och Byggföretagen