Återvinning av solceller.jpg

Problemet med solpaneler som världen glömde

Solceller är den snabbast växande energikällan i världen. Trots det saknar de flesta länder en plan för vad vi ska göra med solpaneler när de slutat fungera.

I november 2016 varnade Japans miljöminister för att Japan kommer att producera 800 000 ton solavfall om året år 2040. Samma år uppskattade den globala organisationen International Renewable Energy Agency att det redan fanns 250 000 ton kasserade solpaneler runt om i världen, och att antalet skulle komma att växa till 78 miljoner ton år 2050.

Linda Kaneryd, handläggare på Energimyndigheten, berättar att det inte heller i Sverige finns någon plan för hur solpaneler ska återvinnas. – Just nu har vi ingen plan för hantering av solelavfall. Vi har ett direktiv på EU-nivå, Weee-direktivet som hanterar elektroniskt avfall, dit räknas även solpaneler. Direktivet innebär att återförsäljare på den svenska marknaden måste teckna ett avtal med ett insamlingssystem som är godkänt av Naturvårdsverket. Ofta har insamlingssystemet kontakt med det kommunala avfallsbolaget. Men man återvinner inte solpaneler separat. Det man tar hand om är glaset och aluminiumramen. De sällsynta jordartsmetaller som finns i panelerna återvinns inte i dagsläget, säger hon till Aktuell Hållbarhet.

Även om solpaneler innehåller vissa värdefulla material, som silver och koppar, så är  det små mängder jämfört med annan teknik, som till exempel mobiltelefoner. Att montera isär en solpanel för att utvinna metallen är komplicerat och olönsamt. Men solpanelerna kan också innehålla cancerogena ämnen som krom och kadmium. Det gör att det är viktigt att ta hand om avfallet, även om det saknas ekonomiska incitament.

– I Sverige har det hittills funnits så få solpaneler att det saknats behov av specifik återvinning för solavfall. Men Energimyndigheten följer utvecklingen och jag tror att vi kommer att få se anläggningar för återvinning av solpaneler i Sverige i framtiden. Det är viktigt att ta hand om panelerna på rätt sätt, inte minst ur hållbarhetssynpunkt, säger Linda Kaneryd.

Källa: Aktuell Hållbarhet