Klimatförbättrad betong
Mål för fossilfritt
Betongbranschens målsättning är att betong för husbyggnation inom fem år ska nå en halverad klimatpåverkan, jämfört med den betong som användes år 1990. År 2030 ska klimatneutral betong finnas på marknaden och år 2045 ska all betong som används i Sverige vara klimatneutral. Det kräver ett långsiktigt arbete med utveckling och implementering av ny teknik, ett arbete som pågår. Samtidigt är det viktigt att fokusera på åtgärder som kan vidtas och ge effekt inom en snar framtid. Som ett led i det arbetet har Svensk Betong tagit fram en vägledning som beskriver hur betong kan klimatförbättras utifrån de förutsättningar och de betongkvaliteter som är vanliga inom betongbyggande idag.
För att uppnå Sveriges nationellt uppställda målsättning på nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 måste hela byggsektorn ta ansvar för att identifiera och genomföra förbättringsåtgärder. Samtidigt måste förändringstakten växlas upp. Det gäller vid produktion av byggmaterial, men också för andra delar i byggprocessen, t.ex. transporter, konstruktionslösningar, produktionsprocesser o.s.v. I samarbete med Fossilfritt Sverige har cement- och betongbranschen, liksom andra aktörer i byggsektorn, tagit fram färdplaner för hur respektive bransch ska bli fossilfri med stärkt konkurrenskraft. Precis som med övrig modern betong handlar det främst om att sänka halten av cement i blandningen men också att göra konstruktioner där materialet används på ett effektivare sätt.
Mats Emborg är professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet, med internationellt uppmärksammad forskning kring betong. Han tror att de uppsatta målen går att nå. – Ja, men det är naturligtvis en stor utmaning och många faktorer är än så länge osäkra, säger Mats Emborg
Han menar att nyckeln till stor del finns i bindemedlet, det vill säga cementet som i rätt proportioner i förhållande till blandningsvattnet ger betong som klarar kraven på bärighet och beständighet.
Cementet står för ungefär 90 procent av betongens utsläpp. Resterande delar kommer från de övriga beståndsdelarna, transporter samt produktions- och byggprocesser.
Arbetet med att minska en betongbyggnads klimatpåverkan börjar med att välja en resurseffektiv konstruktionslösning. Nästa steg är att välja ”rätt betong på rätt plats” och därefter att klimatförbättra de valda betongsorterna. Med klimatförbättrad betong menas en betong där tillverkaren genom aktiv optimering av betongens sammansättning reducerat klimatpåverkan.
Många gånger går det att minska cementhalten i den betong som ska användas vid själva bygget i ännu högre utsträckning än vad som sker idag.
– Det handlar om att ha rätt betong på rätt plats. En bro behöver till exempel en helt annan kvalitet i betongen eftersom den exponeras för tösalter. Inne i ett hus kan man däremot ha lägre kvalitet vilket innebär lägre cementhalt. En skicklig konstruktör har ofta en mer nyanserad bild av dimensioneringen och kan reda ut vilka delar i konstruktionen som inte behöver vara lika stark.
I Sverige används högre cementhalter under vintrarna för att betongen ska kunna hydratisera och tillväxa i hållfasthet trots kall väderlek.
– På vintern skulle man behöva planera annorlunda, titta på totallösningar och kanske dra ner en aning på tempot vissa dagar när det är mycket kallt under vintern.
Utvecklingen har de senaste åren gått mot en allt snabbare byggtakt. Det har i sin tur lett till krav på att snabbt nå högt ställda uttorkningskrav, exempelvis för betong som ska beläggas med plastmatta. För att möta dessa krav, används betong med höga cementhalter samt cementsorter med högt klinkerinnehåll. Det innebär att koldioxidutsläppen ökar. Det är därför viktigt att tidigt i processen synliggöra konsekvensen av betongvalet för beställaren – t.ex. minskad klimatpåverkan i förhållande till förlängd byggtid.
Vägledning för klimatförbättring
Den som satsar på högsta nivån kan bidra med utsläppsminskningar på uppåt 40 procent jämfört med branschens nuvarande referens. Detta med betong som är vanligt förekommande idag.
Då krävs dock höga krav på samverkan mellan beställare, konstruktör, betongleverantör och entreprenör, för att säkerställa att betongen väljs och hanteras på ett sätt som ger rätt kvalitet och funktion.
Krav i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad
I den nya versionen av Miljöbyggnad 3.0, har krav på klimatpåverkan införts. I systemet premieras beräkning av klimatpåverkan från produktion av byggvaror i grund och stomme. På nivå silver ingår även transporter till byggplats samt produktspecifika EPD:er för använda byggvaror. På nivå guld krävs dessutom minskad klimatpåverkan jämfört med nivå silver.
Samverkan för lägre klimatpåverkan
Det är självklart många fler aspekter än klimatpåverkan som måste beaktas vid val av material och konstruktionslösning. En byggnads klimatpåverkan måste ses ur ett livscykelperspektiv och samspela med hållbarhet ur alla dimensioner: funktion, livslängd, underhållsbehov, kostnad, estetik m.m. Varje byggnad har också sina unika krav och förutsättningar, beroende på placering och ägarens behov och önskemål. Vilken konstruktion och vilka material som är optimala med hänsyn till alla dessa dimensioner varierar från fall till fall. Genom att integrera LCA-beräkningen i byggandets redan befintliga processer, blir det ett kompletterande och viktigt beslutsstöd i arbetet för minskad miljöpåverkan. Det finns idag flera verktyg på marknaden för beräkning av byggnaders klimatpåverkan, en sammanställning finns i Boverkets Vägledning för LCA.